Written Assignment 4
Lämna in ditt svar via Canvas.
Både forskare och studenter är ofta intresserade av sambandet mellan två variabler. Är ekonomiskt ojämlika länder mindre benägna att vara demokratiska? Deltar personer med högre inkomst eller utbildning mer i politiken? Upplever kvinnor mer diskriminering på arbetsmarknaden än män? I den här hemuppgiften kommer ni att arbeta med sådana frågor; frågor av den generella formen “har X samband med Y?” Tanken är att ni ska börja vänja er vid att tolka resultat från bivariat regressionsanalys och lära er att genomföra och tolka sådana analyser med hjälp av Stata.
1. Sambandet mellan demokrati och tillhandahållande av offentliga nyttigheter (public goods) har länge intresserat samhällsvetare. En vanlig hypotes är att vi kan förvänta oss att icke-demokratiskt styre åtföljs av lågt tillhandahållande av offentliga nyttigheter. Vi kommer att använda data från olika internationella databaser (Världsbanken och WHO) för att undersöka detta med bivariat regression. Den oberoende variabeln Demokrati mäts på en skala från 0–10, där 0 är minst demokratiskt och 10 mest demokratiskt. Det finns fyra indikatorer på tillhandahållande av offentliga nyttigheter som var och en används som beroende variabel. Utbildningsutgifter mäter total statlig utgift för utbildning uttryckt som andel av total statlig utgift för samtliga sektorer. Tillgång till elektricitet mäter andelen av befolkningen som har tillgång till elektricitet. Grundläggande sanitet mäter andelen av befolkningen som använder säkert hanterade sanitetstjänster (toaletter och latriner). Slutligen mäts CO2-utsläpp i metriska ton per capita. Tabell 1 innehåller beskrivande statistik för dessa variabler.
Tabell 1: Beskrivande statistik
| Variabel | Observationer | Medelvärde | Std.avv. | Min | Max |
|---|---|---|---|---|---|
| Demokrati | 194 | 6,742 | 3,072 | 0 | 10 |
| Utbildningsutgifter | 138 | 4,639 | 1,723 | 1,371 | 12,459 |
| Tillgång till elektricitet | 192 | 81,530 | 28,501 | 7,252 | 100 |
| Grundläggande sanitet | 192 | 73,708 | 29,284 | 7 | 100 |
| CO2-utsläpp | 189 | 4,507 | 6,099 | 0,044 | 45,423 |
Tabell 2 visar resultaten från fyra bivariata regressionsanalyser. Varje kolumn visar resultatet från en av dessa. Som förklarats ovan har de alla samma oberoende variabel (Demokrati) men den beroende variabeln varierar. Så, till exempel, i den första kolumnen är den beroende variabeln Utbildningsutgifter.
Fråga: Stöds hypotesen om demokrati och offentliga nyttigheter av analysen? Specifikt: (1) Hur ska regressionskoefficienterna (b-koefficienterna) för demokrati tolkas? (2) Är sambanden mellan demokrati och de olika indikatorerna på tillhandahållande av offentliga nyttigheter statistiskt skilda från 0? Motivera! (3) Vilken slutsats kan dras om sambandet mellan demokrati och tillhandahållande av offentliga nyttigheter utifrån svaren på (1) och (2)? (4) Kommentera måtten på modellens passform (goodness of fit)!
Tabell 2: Demokrati och tillhandahållande av offentliga nyttigheter
| (1) Utbildningsutgifter |
(2) Tillgång till elektricitet |
(3) Grundläggande sanitet |
(4) CO2-utsläpp |
|
|---|---|---|---|---|
| Demokrati | 0,237 | 2,825 | 2,624 | -0,123 |
| (0,0469) | (0,648) | (0,665) | (0,147) | |
| Konstant | 2,961 | 62,43 | 56,10 | 5,342 |
| (0,359) | (4,802) | (4,903) | (1,091) | |
| Observationer | 138 | 192 | 192 | 189 |
| R-kvadrat | 0,158 | 0,091 | 0,076 | 0,004 |
| Root MSE | 1,587 | 27,24 | 28,23 | 6,104 |
Notera: Standardfel inom parentes.
2. På senare tid har samhällsvetare i stor utsträckning försökt förklara den ökade uppslutningen kring populistiska högerradikala partier i Europa och Nordamerika. Till en början fokuserade litteraturen på förklarande faktorer som invandring, men även på politiska institutioner som valsystemet. På senare tid har många forskare hävdat att sådana faktorer inte räcker för att förstå högerradikala partiers framgångar. Istället bör högerradikal populism, enligt dessa forskare, ses som en motreaktion mot den globalisering och urbanisering som präglat de senaste decennierna i Västeuropa och Nordamerika.
Forskare inom denna nyare litteratur har därför hypotiserat att väljarstödet för högerradikala populister kommer att vara högre i geografiska områden som upplever ekonomisk tillbakagång och utflyttning. I relaterade termer har vissa hävdat att globalisering och urbanisering har lett till att vissa områden blivit könsmässigt obalanserade. Eftersom kvinnor är mindre benägna att rösta på högerradikal populism kan man hypotisera att den här typen av partier kommer ha lägre stöd i områden med en större andel kvinnor.
I den här frågan ska ni undersöka några av dessa nyare förklaringar till högerradikala populistpartiers framgångar genom att tillämpa regressionsanalys på data om svenska kommuner (data_wa4.dta). Den beroende variabeln kommer att vara Sverigedemokraternas röstandel (i procent) i riksdagsvalet för respektive kommun (share_sd). Ni ska sedan studera effekten av följande oberoende variabler på Sverigedemokraternas röstandel: 1. det totala antalet utflyttare som andel (i procent) av den totala befolkningen (share_outmigration), 2. andelen (i procent) kvinnor i den totala befolkningen (share_women) och 3. andelen (i procent) sysselsatta i den totala befolkningen (share_employed).
Som ett första steg behöver ni skapa share_outmigration, share_women och share_employed. I datan har ni bara det totala antalet utflyttare, kvinnor och sysselsatta per kommun. Kommuner är dock av mycket olika storlek. Stockholm har en befolkning på nästan en miljon, men vissa andra kommuner har bara några tusen invånare. För att kunna jämföra kommuner i er analys måste ni därför standardisera variablerna utifrån befolkningsstorlek.
För att skapa andelarna kan ni använda följande kommandon i Stata:
generate share_outmigration = 100*outmigrants/population
generate share_women = 100*women/population
generate share_employed = 100*employed/populationa) Skapa som ett första steg en tabell som innehåller medelvärde, standardavvikelse och variationsbredd för de fyra variablerna share_sd, share_outmigration, share_women och share_employed.
b) Skapa tre spridningsdiagram med regressionslinjer, ett för varje oberoende variabel, för att illustrera dess samband med share_sd. Kom ihåg att alltid ha den beroende variabeln (share_sd) på y-axeln. Spara diagrammen och inkludera dem i er inlämning.
c) Kör tre bivariata regressioner med share_sd som beroende variabel, en för var och en av de tre oberoende variablerna. Presentera resultaten i en (1) tabell.
d) Tolka regressionskoefficienterna och genomför statistiska signifikanstest. Kommentera även modellens passform. Hur väl håller hypoteserna som utvecklats av forskare inom denna nyare litteratur om högerradikalt populistiskt röstande när de konfronteras med er svenska data? Diskutera!