Statsvetenskapliga metoder

Statistiska metoder

Sirus Dehdari

Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

Praktisk information

  • Mitt kontor: F758 i F-byggnaden (våning 7). Min e-mail: sirus.dehdari@statsvet.su.se
  • Föreläsningarna följer materialet i texten av Marcus Österman & Olle Folke (finns på Canvas)
  • Varje “vecka” består av: föreläsning, Stata workshop, office hours, seminarier (förutom första veckan), totalt tre veckor
  • I slutet av varje vecka ska ni lämna in veckans “written assignment”
  • Ni lämnar in i grupp genom Canvas, samma grupper som under kursens första del

Written Assignment

  • Inför seminarierna ska ni, inom er grupp, göra ett seriöst försök till att svara på samtliga frågor
  • Samtliga gruppmedlemmar ska vara delaktiga i alla delar! Om någon i er grupp inte är delaktig, hör av er till er seminarieledare
  • Inlämningen ska vara i pdf-format och får inte innehålla foton eller skärmdumpar överhuvudtaget
  • Skriv gruppmedlemmarnas namn på inlämningen
  • Ni får inte låta AI skriva inlämningarna åt er men använd gärna AI-verktyg för att få hjälp med hur man använder Stata
  • Det är obligatorisk närvaro på seminarierna

Office hours och andra frågor

  • Kom på office hours om ni har frågor om assignments eller kursmaterialet: dessa tillfällen finns för att underlätta er inlärning
  • Jag har begränsad möjlighet att svara på frågor på mail, passa därför på under office hours
  • Kontakta admin med frågor om t.ex. hur anmäla sig till tentan, var och när skriver man tentan, betyg i Ladok osv.
  • Kontakta era respektive seminarieledare om ni har frågor om seminarierna, t.ex. missad närvaro osv.

Resurser

  • På Canvas finns en exempeltenta (utan facit) för att ni ska få en uppfattning om hur tentan kommer att se ut på ett ungefär
  • Det finns även ett dokument med övningar (med facit)
  • Statistikhjälpen: praktiska Stata-guider inom bland annat regressionsanalys, deskriptiv statistik och datahantering, med kod och exempel att följa med i
  • MSFS-kurser: en gratis interaktiv lärobok i matematik och statistik för samhällsvetare, med övningsuppgifter och direkt återkoppling i varje avsnitt
  • Dessa föreläsningsanteckningar innehåller interaktiva figurer, tabeller och ekvationer
  • Ser du inte dessa korrekt i Safari på iPhone? Testa att stänga av “Prevent Cross-Site Tracking” under Inställningar → Safari

Denna vecka ska vi lära oss följande

  • Idag ska vi gå igenom följande:
    • Datastruktur och olika typer av variabler
    • Beskrivande statistik (centralitetsmått och mått på spridning)
    • Fördelningar
    • Statistik inferens
  • Mer specifikt: vi ska betrakta exempel på datainsamling och olika typer av data
  • Hur beskriver man data med hjälp av centralitetsmått och mått på spridning
  • Förstå samplingfördelning och sannolikhetsfördelning
  • Förstå vad vi menar med statistisk signifikans

Vad är grejen med kvantitativ analys?

  • Vi vill lära oss något om en större population (t.ex. alla svenska hushåll)
  • Tänk er följande scenario: ni jobbar för Landsbygds- och infrastrukturdepartementet med energifrågor
  • På grund av höga energipriser vill departementet undersöka inomhustemperaturer hos svenska hushåll
  • Hur undersöker vi detta?
  • Vi kan knappast besöka alla svenska hushåll…

Datainsamling

  • Vi kan göra en datainsamling (data collection) genom ett slumpmässigt urval (random sample)
  • Vi väljer slumpmässigt ut, säg, 2000 hushåll som får besvara en enkätundersökning
  • Enkätundersökningen består av frågor rörande inomhustemperaturen och hushållens svar utgör våra data
  • Dessa data ger oss information om de 2000 hushållen men målet är att kunna säga något om hela populationen

Data

  • Vad vi har sagt hittills:
    • Alla svenska hushåll utgör vår population
    • Vårt urval (sample) består av 2000 slumpmässigt valda hushåll
    • Våra data utgörs av information från enkätundersökningssvaren
  • Antag att vi ber hushållen rapportera inomhustemperatur och besvara ett antal andra frågor om deras lägenhet/hus

Data: exempel på insamlade uppgifter

ID Temp. Yta Medlemmar Kommun Utbildning
1 19 50 2 Järfälla B.Sc.
2 18 81 3 Gagnef Gymn
3 22 54 1 Hjo Gymn
4 21 115 4 Huddinge M.Sc.
\(\vdots\)
2000 21 180 2 Göteborg Grundskola

Variabler, observationer, värden

  • Varje rad i tabellen representerar en observation
  • I vårt exempel är alltså varje hushåll en observation
  • Kolumnerna representerar variabler
  • Variabler beskriver ett objekt (i vårt exempel kan man se hushållens bostad som objekten)
  • En variabel kan anta olika värden (values) (till skillnad från en konstant)
  • Värdena kan vara numeriska eller i text

När observerar vi en variabel?

  • Inom samhällsvetenskap observerar vi vanligtvis variabelvärden genom datainsamling av befintliga uppgifter
  • Registerdata, data från olika arkiv, men också enkätundersökningar, experiment osv.
  • Analysenheterna (unit of analysis) är t.ex. väljare, länder, politiska partier, eller företag
  • Olika typer av data (klicka på en typ för att se ett exempel):
  1. Tvärsnittsdata (cross-sectional data): varje individ (analysenhet) förekommer vid en tidpunkt
  2. Paneldata: samma individer förekommer vid flera tidpunkter
  3. Upprepad tvärsnittsdata (repeated cross-sectional data): data för flera tidpunkter men inte (nödvändigtvis) samma individer
  4. Tidsserier (time-series data): data för flera tidpunkter för en enda individ
Land År BNP/capita (tkr)
Sverige 2020 498
Norge 2020 612
Danmark 2020 456
Land År BNP/capita (tkr)
Sverige 2019 486
Sverige 2020 498
Norge 2019 601
Norge 2020 612
Land År BNP/capita (tkr)
Sverige 2019 486
Norge 2019 601
Danmark 2020 456
Finland 2020 440
Land År BNP/capita (tkr)
Sverige 2017 470
Sverige 2018 478
Sverige 2019 486
Sverige 2020 498

Mätskala (Scales of measurement)

  • Vi kan kategorisera variabler utifrån deras mätskala (scales of measurement):
    1. Nominal
    2. Ordinal
    3. Interval
    4. Ratio
  • Nominalvariabler (eller kategorivariabler) är vanligtvis kategorier som inte går att rangordna: födelseland, yrke, partisympatier osv.
  • I vårt exempel: Kommun är en nominalvariabel
  • Ordinalvariabel: kategorierna går att rangordna
  • I vårt exempel: utbildningsnivå är en ordinalvariabel

Mätskala: intervall/kvot

  • Intervall- och kvotvariabler (interval/ratio): går att rangordna och har en tydlig skillnad mellan värdena
  • Intervall: Tydlig skillnad mellan värdena men jämförelse mellan värdena är inte betydelsefullt
  • Exempel på intervallvariabel: temperatur (i Celsius eller Fahrenheit), resultat på IQ-test
  • Kvotvariabler har dessutom en absolut nollpunkt, vilket representerar total avsaknad av värde
  • I vårt exempel: Temperatur är intervall, Storlek och Medlemmar är kvot

Beskrivande statistik

  • Ok, så vi har samlat in data… vad gör vi nu?
  • Kom ihåg vårt mål: vi vill säga något om populationen
  • Att beskriva varje hushåll var för sig är inte särskilt användbart
  • Vi kan sammanfatta data genom att beräkna beskrivande statistik (descriptive statistics)
  • Vanligtvis beräknar vi mått på centralitet och spridning

Mått på centralitet

  • Vi kan beskriva variablerna i våra data med ett antal mått
  • Vanligt är att ta fram mått på centralitet (central tendency): beskriver vilka värden som är vanligt förekommande
    1. Typvärde (Mode)
    2. Median
    3. Medelvärde (Mean)
  • Typvärde är det värde som förekommer oftast
  • Användbart för nominal- och ordinalvariabler

Medelvärde och median

  • Medianen separerar övre hälften från undre hälften
  • Dvs. hälften av alla värden i vårt urval är större än medianvärdet, hälften är mindre än medianvärdet
  • För att kunna skatta medianen måste vi veta hur våra värden är rangordnade
  • Medelvärdet ger oss det genomsnittliga värdet i vårt urval
  • Vi beräknar urvalets medelvärde för en variabel \(X\) med hjälp av följande formel:
\(\bar{X}\) = \(\dfrac{1}{n}\) \(\displaystyle\sum_{i=1}^n\) \(x_i\) = \(\dfrac{1}{n}\) ( \(x_1\) + \(x_2\) + \(\ldots + x_n\) )

Typvärde, medelvärdet, medianen

  • Antag att för 13 hushåll har vi följande värden på variabeln Temperatur:

\[21, 22, 17, 19, 20, 21, 20, 21, 21, 20, 24, 22, 16\]

  • Typvärdet är 21, eftersom detta värde återfinns flest gånger (fyra gånger)
  • För att beräkna medianen behöver vi först rangordna värdena:

\[16, 17, 19,20,20, 20, \mathbf{21}, 21, 21, 21, 22, 22, 24\]

  • Vi beräknar medelvärdet:

\[ \bar{X} = \frac{1}{13} (21+ 22+ 17+ 19+ 20+ 21+ 20+ 21+ 21+ 20+ 24+22+16) \approx 20.3 \]

Mått på spridning

  • Vanligt mått på spridning är standardavvikelse (standard deviation)
  • Den representerar hur värdena i våra data vanligtvis avviker från medelvärdet
  • Urvalets standardavvikelse beräknas enligt följande formel:
\(s\) = \(\sqrt{\dfrac{1}{n-1}\displaystyle\sum_{i=1}^n (X_i-\bar{X})^2}\)
  • Variationsbredd (range): skillnaden mellan det största och det minsta värdet i våra data
  • Variationsbredd och standardavvikelse är rimliga mått enbart för intervall-/kvotvariabler

Urvalsfördelning

  • Vi kan beskriva fördelningen av värdena för våra variabler med hjälp av histogram
  • Dessa beskriver hur ofta förekommande (i relativa eller absoluta termer) varje värde är i våra data

Hushåll Temperatur
1 21
2 22
3 17
4 19
5 20
6 21
7 20
8 21
9 21
10 20
11 24
12 22
13 16

Urvalsfördelning

  • Vi kan beskriva fördelningen av värdena för våra variabler med hjälp av histogram
  • Dessa beskriver hur ofta förekommande (i relativa eller absoluta termer) varje värde är i våra data

Hushåll Temperatur
1 21
2 22
3 17
4 19
5 20
6 21
7 20
8 21
9 21
10 20
11 24
12 22
13 16

Populationsmedelvärde och skattningar

  • Kort summering: vi vill säga något om variabeln \(X\) = inomhustemperatur hos svenska hushåll
  • Populationsmedelvärde, \(\mu_X\): Genomsnittlig temperatur i populationen
  • Vi använder urvalsmedelvärdet (\(\bar{X}\)) från vårt slumpmässiga urval som en skattning av populationsmedelvärdet
  • Urvalsmedelvärdet från ett slumpmässigt urval är troligen inte lika med populationsmedelvärdet
  • På grund av slumpen kanske vi får “överdrivet” många (översamplar) hushåll vars inomhustemperatur är högre än genomsnittet (eller lägre)

Slumpmässiga och systematiska urvalsfel

  • Slumpmässiga urvalsfel: eftersom urvalet är slumpmässigt kan urvalsmedelvärdet skilja sig från populationsmedelvärdet
  • Eller gör vi slumpmässiga mätfel
  • Felmarginalen tar hänsyn till dessa avvikelser (mer om detta senare)
  • Systematiska urvalsfel: icke-representativa urval t.ex. pga bortfall, eller systematiska mätfel
  • Systematiska urvalsfel är svårare att göra något åt

Illustration: slumpmässiga och systematiska urvalsfel

100 fiktiva individer efter månadsinkomst (tkr). Klicka på en knapp för att slumpa fram ett urval på 10 — peka/klicka på en gubbe för att se dennes inkomst

Hur säkra kan vi vara?

  • Antag att vi enbart har slumpmässiga urvalsfel, därmed är urvalsmedelvärdet (vår skattning) inte nödvändigtvis lika med populationsmedelvärdet
  • Exempel: vi väljer slumpmässigt ut 2000 hushåll och beräknar ett urvalsmedelvärde \(\bar{X} = 18\)
  • Vår chef ber oss säga något om den genomsnittliga inomhustemperaturen bland svenska hushåll, vad ska vi svara?
  • I just detta urval fick vi \(\bar{X} = 18\) så det är vår bästa “gissning” men hur säkra är vi på att populationsmedelvärdet inte är, säg 17?
  • Det urvalsmedelvärde vi beräknar kan på grund av slumpen skilja sig från populationsmedelvärdet, därmed kanske \(\mu_{X} = 17\)

Ett intervall

  • Tänk om vi kunde presentera ett intervall symmetriskt kring vår skattning \(\bar{X}\)?
  • Vi säger att vi tror det sanna populationsmedelvärdet ligger mellan den undre resp. den övre gränsen av intervallet
  • Till exempel, 18 \(\pm\) 3, det vill säga att det sanna populationsmedelvärdet är något mellan 15 (18-3 = 15) och 21 (18+3 = 21)
  • Vi kan då använda intervallet till att avfärda (förkasta) påståenden om att den genomsnittliga inomshustemperaturen i populationen är ett värde utanför intervallet
  • Hur avgör vi hur brett intervallet bör vara? Finns det en vetenskaplig metod?

Slumpvariabler

  • För att förstå denna metod behöver vi först lära oss om följande begrepp/idéer:
    1. slumpvariabler,
    2. sannolikhetsfördelningar,
    3. urvalsmedelvärdet är en slumpvariabel,
    4. och har en känd sannolikhetsfördelning,
    5. som (approximativt) är en normalfördelning,
    6. och har egenskaper som hjälper oss bestämma intervallets bredd
  • Först och främst, slumpvariabler: värdena vi observerar bestäms av slumpmässiga händelser
  • Exempel: vädret imorgon kl 9; värdet på ett slumpmässigt valt kort från en kortlek
  • Eller, inomhustemperaturen hos ett slumpmässigt valt hushåll som besvarar vår enkätundersökning

Slumpvariabler och sannolikheter

  • För många slumpvariabler har de olika händelserna olika sannolikheter: vissa händelser är mer sannolika än andra
  • Antag att vi har en slumpvariabel som mäter åldern på nästa person som kommer in i föreläsningssalen
  • Är det sannolikt att en fyraåring kliver in? Eller att personen är mellan 20 och 40?
  • För denna slumpvariabel är det uppenbart att vissa händelser, och därmed värden, är mer sannolika än andra

Sannolikhetsfördelning

  • En sannolikhetsfördelning visar hur sannolika olika värden är att observeras (jämför med histogram)
  • Arean under kurvan mellan två punkter visar sannolikheten att slumpvariabeln antar ett värde där emellan

Tillbaka till vårt scenario

  • Alla slumpvariabler följer en sannolikhetsfördelning
  • I de flesta fallen vet vi dock inte vilket sannolikhetsfördelning det är
  • Variabeln \(X\) = inomhustemperatur är en slumpvariabel: vi vet inte vilket värde vi kommer observera förrän vi slumpmässigt väljer ett hushåll
  • Vi kan definiera nya slumpvariabler baserat på \(X\) med hjälp av matematiska operationer
  • Exempel:
    • \(Y = X + 5\)
    • \(Z = X_1 + X_2\)
    • \(\bar{X} = (X_1 + X_2 + X_3 + X_4 + X_5)/5 \quad\) (=urvalsmedelvärdet)
  • \(\bar{X}\) är alltså också en slumpvariabel — Visualisering

Urvalsmedelvärdet är en slumpvariabel

  • \(\bar{X}\) är en slumpvariabel och följer därmed en sannolikhetsfördelning
  • Eftersom \(\bar{X}\) beräknas genom ett urval kallas dess sannolikhetsfördelning för samplingsfördelning
  • Kort sammanfattning:
    • Det finns något som heter slumpvariabler,
    • alla slumpvariabler har en sannolikhetsfördelning,
    • urvalsmedelvärdet (från ett slumpmässigt urval) är en slumpvariabel,
    • därmed följer den en sannolikhetsfördelning (vi kallar den för samplingsfördelning)
  • Centrala gränsvärdessatsen: samplingsfördelningen hos urvalsmedelvärdet kan approximeras av en normalfördelning Simulering

Normalfördelning

  • Normalfördelningen har ett antal önskvärda egenskaper
  • Den är symmetrisk kring sitt medelvärde, \(\mu\)
  • Samma sannolikhet att få ett värde som är mindre än medelvärdet \(\mu\) som att få ett värde större än medelvärdet \(\mu\)
  • En normalfördelning kan helt och hållet beskrivas av två parametrar: medelvärdet \(\mu\) och standardavvikelsen \(\sigma\)
  • Medelvärdet \(\mu\) bestämmer “mitten” av fördelningen medan standardavvikelsen \(\sigma\) beskriver spridningen

Normalfördelning: olika \(\mu\) och \(\sigma\)

För olika värden på medelvärdet \(\mu\) och standardavvikelsen \(\sigma\) får man olika läge och form på normalfördelningen

Sannolikheter i normalfördelningen

  • Sannolikheten att ett visst värde observeras för en slumpvariabel som följer en normalfördelning visas i grafen nedan
  • Till exempel, vid 100 försök kommer ungefär 68 av dessa anta ett värde mellan \(\mu - \sigma\) och \(\mu + \sigma\)

Exempel: pizzaleverans

  • Antag att tiden det tar innan en beställd pizza levereras följer en normalfördelning med medelvärde \(\mu = 30\) minuter och standardavvikelse \(\sigma = 5\) minuter
  • Varje knapptryckning nedan simulerar en enskild beställning: en pizza slumpas fram och “landar” på tallinjen vid sin leveranstid

\(\bar{X}\) följer (typ) en normalfördelning

  • Igen: Centrala gränsvärdessatsen visar att urvalsmedelvärdet följer (typ) en normalfördelning
  • Dessutom vet vi att \(\bar{X}\) för slumpvariabeln \(X\) beräknat med vårt urval kommer från en normalfördelning som har ett \(\mu\) som är lika med populationsmedelvärdet för \(X\)
  • Men vi vet inte värdena för \(\mu\) eller \(\sigma\) (kallas för standardfel i en samplingsfördelning)
  • Vi vet dock att ungefär 95 procent av alla möjliga slumpmässiga urval kommer ge ett urvalsmedelvärde inom intervallet \(\mu - 2 \times \sigma\) och \(\mu + 2 \times \sigma\)

Konfidensintervall

  • Vi vet att, drar vi 100 slumpmässiga urval kommer 95 av dessa ge oss ett urvalsmedelvärde \(\bar{X}\) inom intervallet \(\mu - 2 \times \sigma\) och \(\mu + 2 \times \sigma\) (symmetriskt kring \(\mu\))
  • Vi vet dock inte värdet på \(\sigma\); men tänk om vi kan skatta det?
  • Då vet vi “bredden” på intervallet kring medelvärdet \(\mu\) som täcker 95 av 100 av urvalsmedelvärdena
  • Kom ihåg målet: presentera en skattning av populationsmedelvärdet tillsammans med ett intervall av möjliga värden
  • Om det \(\bar{X}\) vi beräknar finns inom det intervallet kring \(\mu\), så måste också \(\mu\) finnas inom ett liknande intervall kring vårt \(\bar{X}\)

Täcker intervallet \(\mu\)?

Det skuggade området täcker \(\mu \pm 2\sigma\), det vill säga 95,45 % av alla realiseringar av \(\bar{X}\) som hamnar närmast \(\mu\). Slumpa fram ett urvalsmedelvärde \(\bar{X}\) för att se om ett lika brett intervall kring \(\bar{X}\) täcker \(\mu\)

Använda konfidensintervall

  • \(\bar{X}\) är vår bästa gissning på vad populationsmedelvärdet, \(\mu_X\), är
  • Vi tror att vårt konfidensintervall täcker \(\mu_X\), dvs att \(\mu_X\) är lika med ett värde inom intervallet
  • Vad kan vi egentligen säga om \(\mu_X\)?
  • Om någon hävdar att \(\mu_X = 25\): Om vårt konfidensintervall inte täcker 25 tror vi inte att \(\mu_X\) kan vara lika med 25
  • Täcker konfidensintervallet 25 kan vi inte utesluta att \(\mu_X = 25\)

Hur säkra är vi? Konfidensnivå

  • Är vi helt säkra på att vårt intervall kring \(\bar{X}\) täcker det sanna populationsmedelvärdet?
  • I 95 av 100 fall kommer urvalet ge ett urvalsmedelvärde (\(\bar{X}\)) som ligger inom det intervallet kring populationsmedelvärdet, men resterande 5 fall då?
  • Vi kallar intervallet för ett 95-procentigt konfidensintervall
  • Vi kan inte veta om just vårt \(\bar{X}\) är ett av de 95 som hamnar inom intervallet men det är väldigt troligt att så är fallet (95 % chans)
  • Bredden på konfidensintervallet avgör hur säkra vi vill vara när vi hävdar att vi täcker det sanna populationsmedelvärdet

Konfidensnivå och intervallbredd

Slumpa fram ett urvalsmedelvärde \(\bar{X}\) och testa 90 %, 95 % och 99 % konfidensnivå

Beräkna ett konfidensintervall

  • Kom ihåg att vi inte vet värdet på \(\sigma\) men det finns ett sätt att skatta det:

\[ \mbox{Skattning av } \sigma = \hat{\sigma} = \frac{s_X}{\sqrt{n}} \]

  • \(s_X\) är urvalets standardavvikelse för variabeln \(X\) och \(n\) är urvalsstorleken
  • Konfidensintervallet beräknas med hjälp av följande formel:

\[ \bar{X} \pm t \times \frac{s_X}{\sqrt{n}} \]

  • \(t\)-värdet bestämmer hur brett konfidensintervallet ska vara

Beräkna ett konfidensintervall: exempel

  • Exempel: Vi mäter längden hos 10 slumpmässigt utvalda studenter på SU och vi beräknar urvalsmedelvärdet \(\bar{X} = 171\)
  • Vi vet att skattade urvalsmedelvärden följer en normalfördelning med ett visst \(\mu_X\) och \(\sigma\)
  • Vi vet dock inte \(\mu_X\)—vår bästa gissning är \(\bar{X}\)
  • Antag att någon hävdar att medelvärdet bland studenterna i populationen är lika med 185
  • Kan det verkligen stämma givet att vi beräknat \(\bar{X} = 171\) för vårt urval?

Täcker konfidensintervallet?

  • Vi beräknar ett konfidensintervall för vår skattning och jämför det med värdet 185
  • Först bestämmer vi konfidensnivån
  • Ju säkrare vi vill vara, desto bredare blir vårt konfidensintervall
  • Antag att ett 95 %-igt konfidensintervall täcker 185
  • Vi kan inte förkasta påståendet (hypotesen) att \(\bar{X}\) kommer från en population där medelvärdet är 185
  • Med andra ord: dessa 10 studenter kommer möjligen från en population där medellängden är 185

Täcker inte konfidensintervallet?

  • Antag att konfidensintervallet inte täcker 185
  • Vi kan då, med 95 % konfidens, säga att \(\bar{X}\) inte kommer från en population där medelvärdet är 185
  • Vi drar slutsatsen att dessa 10 studenter inte kommer från en population där medellängden är 185
  • Obs: det betyder inte nödvändigtvis att det sanna medelvärdet i populationen är lika med 171 Räkneexempel

Statistisk signifikans

  • Konfidensintervall är relaterat till statistisk signifikans (statistical significance)
  • I vårt exempel frågade vi om skillnaden mellan vårt skattade medelvärde och 185 är statistisk signifikant
  • Statistisk inferens (statistical inference) innebär att vi jämför vår skattning med ett annat värde
  • Om konfidensintervallet täcker ett värde, \(a\), så säger vi att skillnaden mellan vår skattning och \(a\) är inte statistisk signifikant
  • Man brukar också säga att skillnaden är “inom felmarginalen”

Ett till exempel

  • Veckan innan valet hävdar din vän att Liberalerna (L) inte kommer få tillräckligt med röster för att klara riksdagsspärren
  • Din vän hänvisar till en enkätundersökning med 1900 deltagare, där L fick 3,6 % av rösterna
  • Antag att enkätundersökningen är gjord på ett slumpmässigt urval
  • Vi vill testa om det skattade medelvärdet (3,6 %) kommer från en population där L får 4 % av väljarnas röster
  • Om ja, då kan vi inte utesluta att L just nu skulle klara riksdagsspärren, trots resultatet i enkätundersökningen
  • Vi skapar därför ett konfidensintervall för det skattade medelvärdet 0,036 (angett som andel)

Statistisk inferens

  • Vi använder formeln:

\[ \bar{X} \pm t \times \frac{s}{\sqrt{n}}, \quad \mbox{eller} \quad \bar{X} \pm t \times \sqrt{\frac{s^2}{n}} \]

  • \(\bar{X}\) är lika med 0,036 och \(n = 1900\)
  • \(s^2\) är urvalsvariansen (sample variance) för \(X\) och fås genom uträkningen \(p(1-p)\), där \(p\) är andelen som röstar på L i urvalet (dvs. 0,036)
  • Vi beräknar ett 95 % konfidensintervall, så \(t = 1,96\)

\[ 0,036 \pm 1,96 \times \sqrt{\frac{(0,036\times(1-0,036))}{1900}} \]

  • Konfidensintervallet är [0,028, 0,044], vilket täcker 0,04

Simulering: centrala gränsvärdessatsen

\(X\) följer en gammafördelning med populationsmedelvärde \(\mu = 7\)

Räkneexempel: konfidensintervall

← Tillbaka

Steg 1: Urvalets standardavvikelse och standardfel

  • Vi har samlat in data för ett urval av 10 studenter. Urvalsmedelvärdet är \(\bar{X} = 171\)
  • Någon hävdar att populationsmedelvärdet \(\mu\) egentligen är 185 — hur testar vi om 171 är statistiskt skilt från 185?
  • Urvalets standardavvikelse är \(s = 8\). Vi skattar standardfelet för samplingsfördelningen av \(\bar{X}\):

\[ \hat{\sigma} = \frac{s}{\sqrt{n}} = \frac{8}{\sqrt{10}} = \frac{8}{3{,}162} \approx 2{,}529 \]

Steg 2: Konstruera ett 95-procentigt konfidensintervall

  • Vi använder det kritiska värdet \(1{,}96\) för 95 % konfidensnivå:

\[ \bar{X} \pm 1{,}96 \times \hat{\sigma} = 171 \pm 1{,}96 \times 2{,}529 \]

  • Felmarginalen: \(1{,}96 \times 2{,}529 \approx 4{,}957\)
  • Konfidensintervallet:

\[ 171 \pm 4{,}957 \]

\[ [171 - 4{,}957,\ 171 + 4{,}957] = [166{,}043,\ 175{,}957] \]

Steg 3: Jämför 185 med konfidensintervallet

  • Vi jämför 185 med konfidensintervallet \([166{,}043,\ 175{,}957]\)
  • Eftersom 185 inte ligger inom intervallet drar vi slutsatsen:

Vi kan förkasta hypotesen att populationsmedelvärdet är 185, på 95 % konfidensnivå.

Urvalsmedelvärdet som slumpmässig dragning

Två sätt att se på exakt samma händelse: att dra enskilda individer till ett urval (vänster) är samma sak som att dra ett av alla möjliga urval direkt (höger)